Täckdikningsplan

Bakgrund

En ny täckdikning i Västsverige kostar ofta runt 15 000 kr/hektar. Det blir snabbt stora pengar för lantbrukaren, om skiftet är större än 4 - 5 hektar. 

Varför chansa

Det verkar väldigt äventyrligt att plöja ner dessa stora pengar i backen på måfå, utan att ha järnkoll på lämpliga fall, läggningsdjup, täckdikesavstånd, slangdimensioner, hur och var täckdikena ligger etc. 

Det är lätt att något går galet. Då blir det både dyrt och krångligt att rätta till problemet i efterhand. En dåligt utförd täckdikning är ju faktiskt sämre för åkern än ingen täckdikning alls.

Försäkra dig

En gedigen planläggning för en ny systemtäckdikning, är trots allt en bra försäkring för en fullgod funktion på täckdikessystemet under minst 30 - 50 år. Så sett blir ju plankostnaden mycket låg för den långsiktiga investering, som en ny systemtäckdikning trots allt är. 

Ovärderligt dokument

Många lantbrukare anser att en ny täckdikningsplan är en onödig utgift. Den nya täckdikningsplanen är i själva verket ett helt ovärderligt dokument för täckdikningsentreprenören, då rätt dimension hamnar på rätt plats och på rätt djup. Dessutom är det ett värdefullt dokument för både den nuvarande lantbrukaren och för alla framtida lantbrukare på gården. 

Terrängmodellens punkttäthet

Inledning

Grunden för en bra täckdikningsplan är en bra terrängmodell, d.v.s. att avbilda terrängen så bra som möjligt. Det är nämligen från terrängmodellen som höjdkurvorna ritas ut i ritprogrammet. Höjdkurvorna är ju det huvudsakliga underlaget, för att designa täckdikessystemet så bra som möjligt.

Grundregeln är att ju fler mätpunkter/ha, desto bättre blir terrängmodellen.

Allmänna rekommendationer

På åkermark rekommenderas ofta en medelpunkttäthet på ca 200 mätpunkter/ha, vilket motsvarar ca 7 meter mellan varje mätpunkt. 

Denna rekommendation försöker jag följa så gott det går i mina täckdikningsplaner

Mina kollegor/konkurrenter

För att spara tid och pengar, har tyvärr flera andra täckdikningsprojektörer på tok för glest mellan mätpunkterna. Ett medelpunktavstånd på 30-40 meter är inte alls ovanligt, vilket motsvarar en medelpunkttäthet på ca 6-10 punkter/ha. 

Med en så pass låg medelpunkttäthet, är det lätt att missa bl.a. svackor vid inmätningen - i synnerhet om grödan har kommit upp en bit! Detta resulterar i en undermålig terrängmodell och därmed ett felaktigt projekteringsunderlag. Följden blir att täckdikningsentreprenörerna har svårt att följa deras täckdikningsplaner. Skit in ger ju skit ut!

Vad säger entreprenörerna

Enligt en enkät till täckdikningsentreprenörerna så svarade 82 % att de ibland eller ofta hade problem med att följa täckdikningsplanen. Anledningen är ofta att "planen inte stämmer överens med verkligheten". 

Detta beror i sin tur på en alltför dålig terrängmodell på grund av en alltför punkttäthet vid inmätningen. Ju bättre terrängmodell, desto lättare blir det för täckdikningsentreprenören att följa täckdikningsplanen till punkt och pricka, vilket i sin tur borgar för att täckdikessystemet kommer att hålla länge!

Slutsats

För att undvika ovanstående problem, försöker jag köra med den medelpunkttäthet som rekommenderas. 

Även om själva täckdikningsplanen blir lite dyrare med denna höga punkttäthet, så blir utförandet klart billigare för dig, då täckdikningsentreprenörerna lätt kan följa planen till punkt och pricka.

Mina egna täckdikningsplaner

Vad ingår

I mina täckdikningsplaner ingår en detaljerad uppmätning av det aktuella fältet, med en mycket noggrann enmans totalstation, RTK GPS och Nätverks-RTK direkt i rikets nät. En lämplig medelpunkttäthet är ca 100-200 punkter/ha, d.v.s. ca 7-10 meter mellan mätpunkterna.

I mina täckdikningsplaner ingår dessutom inmätning av eventuella nergrävda samt detekterbara elkablar och telekablar, inmätning av befintliga stamledningar, en enklare provgrop, dimensionering av stamledningarnas fall och grovlek, läggningsdjup, täckdikesavstånd samt en grov inritning av eventuella gamla täckdikessystem

En kontroll görs också om eventuella öppna diken, samt eventuella stora befintliga stamledningar från angränsande fält, ingår i något befintligt vattenföretag. En kostnadsbedömning görs för utförande enligt täckdikningsplanen, där plankostnaden också ingår.

Plan.jpg (267065 byte) Plan 2.jpg (278060 byte) 

Vad levereras

Allt presenteras sedan på en laminerad CAD-ritning med 4 - 5 olaminerade papperskopior, samt en lista med värdefulla kommentarer till täckdikningsplanen. Du kan även erhålla en koordinatlista, med koordinater i rikets nät för varje stamledning, grenledning och brunn. Koordinatlistan kan sedan importeras till ditt växtodlingsprogram (t.ex. dataväxt). 

Jag skickar alltid ett exemplar av täckdikningsplanen till länsstyrelsens vattenarkiv för arkivering. 

Sedan får du kontakta en täckdikningsentreprenör, för att få själva täckdikningen utförd. 

Utsättning

Ändpunkterna

Tack vare tjänsten nätverks-RTK, kan jag numera lätt sätta ut stamledningar, grenar och brunnar i fält åt täckdikningsentreprenören, samt ange fallet på varje ledning. Då hamnar markeringskäpparna garanterat inom ca 2 - 3 centimeter, från där täckdikesändarna och brunnarna är inritade på den nya täckdikningsplanen. 

Referenslinje

Sedan skapas en referenslinje mellan ändpunkterna på täckdiket. Med hjälp av mätprogrammet referenslinje i min kontrollenhet, kan varje blivande stamdike och grendike förtätas med markeringskäppar till en tydlig spikrak linje. 

Lämpligt käppavstånd är ca 10 - 15 meter. Då syns varje blivande täckdike hur tydligt som helst i fält. Stamledningarna kan med fördel markeras med ett balsnöre, för att lätt särskiljas från grenledningarna. 

Lätt att följa

Nu är det bara för täckdikningsentreprenören att köra exakt efter markeringskäpparna. Kan det bli så mycket enklare för täckdikningsentreprenören än så här? 

Vad levereras

Du får en koordinatlista på varje täckdike, som gör det lätt att återfinna varje täckdike i framtiden. Ett framgångsrikt återfinnande kräver dock att täckdikningsentreprenören verkligen har följt den precisionsutsatta täckdikningsplanen till punkt och pricka! Koordinatlistan kan ju också importeras till ditt växtodlingsprogram (t.ex. dataväxt). 

För varje utsatt punkt erhålls dessutom avvikelse och riktning från den ursprungliga täckdikningsplanen. Detta presenteras på en separat datalista. 

Vad krävs

Utsättningar med någon större precision, kan bara göras med koordinaterna från mina egna täckdikningsplaner i rikets nät. All utsättning tar dessvärre betydligt längre tid än motsvarande efterinmätning.

Efterinmätning

Om du vill, kommer jag sedan ut och gör en efterinmätning. Då erhålls alltid ett exakt facit var det färdiga täckdikessystemet slutligen hamnade på fältet. Täckdikningsentreprenörerna har historiskt sett inte gjort sig kända för att slaviskt följa täckdikningsplanerna, något som tyvärr märks först när det är dags för en kompletterande täckdikning

Svårt att rita in gamla system i den nya täckdikningsplanen

I många fall finns redan gamla planlagda täckdikessystem nergrävda i backen. När nya täckdikessystem sedan ska projekteras, är det givetvis intressant att få med exakt var de gamla täckdikessystemen ligger. 

Tyvärr är det lättare sagt än gjort, åtminstone om slutresultatet ska bli bra. Detta beror på åtminstone nio olika faktorer:

  1. Dålig horisontal mätnoggrannhet för gamla inmätningar med traditionella avvägningsinstrument och distanstuber. Den horisontala mätnoggrannheten blev oftast inte bättre än 10 - 20 meter på större fält. Skit in gav skit ut!

  2. Gamla täckdikningsplaner bygger ofta på inmätningar, som hade en alldeles för låg medelpunkttäthet! Resultatet blev ett dåligt projekteringsunderlag. Skit in gav skit ut!

  3. Täckdikningsentreprenören valde av olika skäl, att inte följa den gamla täckdikningsplanen. Således ligger inte alltid täckdiken och brunnar där de skulle legat, enligt den gamla täckdikningsplanen. Även om utgångspunkten för grendiket hamnade rätt, kunde sedan själva läggningsriktningen helt avvika från den gamla täckdikningsplanen.

  4. Inga efterinmätningar skedde förr, så något exakt facit erhölls aldrig över var de gamla stamledningarna, grenledningarna och brunnarna slutligen hamnade på fältet.

  5. De gamla täckdikningsplanerna är ofta handritade och handkopierade i flera led, vilket kan ge upphov till mycket stora fel i sidled. En millimeters ritfel på en täckdikningsplan, motsvarar vanligtvis två meters fel i verkligheten.

  6. Vid kopiering av den gamla täckdikningsplanen i en analog kopieringsmaskin, förstoras varje kopia med ca 1 - 2 %. Denna förstoring blir inte helt homogent fördelat över hela täckdikningsplanen. Kopiering i flera led (kopia av kopian), ger därför upphov till stora skalfel i sidled. Kopior från en modern digital kopieringsmaskin blir dock mer exakta, även om vissa kopieringsfel fortfarande uppkommer i en digital kopieringsmaskin.

  7. Fältens form har ofta ändrats sedan den gamla täckdikningsplanen projekterades. Flera angränsande fält har ofta lagts ihop. Ibland har även mellanliggande markvägar tagits bort och öppna diken lagts igen. Detta gör det svårt att passa in den gamla täckdikningsplanen i den nya täckdikningsplanen. Dessutom måste då den gamla täckdikningsplanen vridas exakt rätt, för att resultatet ska bli acceptabelt.

  8. Det är svårt att hitta tillräckligt många kända passpunkter i fält från den gamla täckdikningsplanen (vanligtvis synliga brunnar), som kan mätas in. Därför går det inte att göra en bra transformation i t.ex. TopoCAD.

  9. Eventuella felaktigheter i samband med inskanning och transformation i t.ex. TopoCAD.

Ibland kan resultatet bli hyfsat bra, d.v.s. de inritade gamla täckdikena hamnar inom 5 - 10 meter från dess verkliga läge. Ibland kan resultatet dock bli så galet, att det är lika bra att helt skippa inritningen av det gamla täckdikessystemet i den nya täckdikningsplanen. Detta gäller speciellt om det gamla täckdikessystemet ligger i den nya täckdikningsplanens utkant. 

Täckdikningsentreprenörens egna täckdikningsplaner!

Många täckdikningsentreprenörer säger att de kan göra täckdikningsplanen själva. Detta förfarande innebär dessvärre stora risker för dig som lantbrukare. 

Undermålig dimensionering

Tyvärr kan inte täckdikningsentreprenörerna dimensionera stamledningar, brunnar och öppna diken, med avseende på fall, avrinningsområde, flödesbehov... 

Det innebär att vissa stamledningar, brunnar och öppna diken blir på tok för klent dimensionerade, för att kunna svälja kraftigare flöden i samband med t.ex. snösmältning och större nederbördsmängder. Detta försenar upptorkningen i flera dagar på fältet - helt i onödan! Andra stamledningar blir onödigt generöst dimensionerade - vilket blir onödigt dyrt för dig som lantbrukare.

Snålheten bedrar visheten

Risken för underdimensionering ökar kraftigt när en del täckdikningsentreprenörer vill förbilliga täckdikningen, främst genom att lägga en stamledning i klenare dimensioner. 

En ny 3 tums stamledning har trots allt ca 3,3 gånger större flödeskapacitet än en ny 2 tums stamledning, men endast ca 41 % av flödeskapaciteten hos en ny 4 tums stamledning (förutsatt samma fall, samma längd och ett fritt utlopp). 

Det är ju ofta stamledningens flödeskapacitet, som är den begränsande faktorn i hela täckdikessystemet. En dåligt utförd täckdikning är ju faktiskt sämre än att inte täckdika alls.

Att använda gamla stamledningar

Risken för underdimensionering blir också stor, när gamla stamledningar ska återanvändas. Det krävs inte mycket slam i stamledningarna, för att flödeskapaciteten åtminstone ska halveras i stamledningen. 

Tyvärr har många gamla tegelstamledningar också fått sättningar, med kraftigt försämrad flödeskapacitet som följd. Dessutom kräver dagens klimat en större flödeskapacitet på stamledningarna, än vad klimatet gjorde för 50 år sedan. 

Även dagens rationella lantbruk (med sin tunga maskinpark) kräver en klart större flödeskapacitet hos stamledningarna, än vad lantbruket gjorde för 50 år sedan.

Övriga brister

Täckdikningsplanen blir handritad och därmed inte alls lika noggrant inritad som mina CAD-ritade täckdikningsplaner, som ju numera ligger i rikets nät med centimeternoggrannhet.

Det tar en massa extratid för täckdikningsentreprenören att själv göra täckdikningsplanen. Denna extratid klumpas då ihop med övrig tid och faktureras sedan kunden. Räknat per timme, är jag betydligt billigare än täckdikningsentreprenören.

Täckdikningsentreprenörerna lämnar sällan in en kopia av täckdikningsplanen till länsstyrelsens vattenarkiv, för arkivering inför framtida kompletteringsdikningar.

Entreprenörernas åsikter

Jag frågade täckdikningsentreprenörerna (i främst Västra Götalands län) om deras syn på täckdikningsprojektörernas täckdikningsplaner. Jag fick följande svar. 

Entreprenörerna vill ha mycket hjälp

Dimensionering av stamledningar, brunnar och öppna diken, är den enskilda faktorn som täckdikningsentreprenörerna vill ha mest hjälp med. Även om täckdikningsentreprenörerna gör täckdikningsplanen själva, så uppger 67 % att de vill ha hjälp med just dimensioneringen av stamledningar, brunnar och öppna diken

Dessutom uppger 50 % att de också vill ha hjälp med själva inmätningen och höjdkurvorna.

Visioner

En vision är att jag tar exakt ut det gamla täckdikessystemet i fält. Sedan projekterar jag täckdikningsplanen som idag, med det gamla täckdikessystemet exakt inritat. 

Därefter mailar jag över CAD-filen till täckdikningsentreprenören, som då laddar in CAD-filen i sin GPS-styrda täckdikningsmaskin. Täckdikningsentreprenören kör enligt täckdikningsplanen. Eventuella avvikelser från min täckdikningsplan, dokumenteras av täckdikningsentreprenören och mailas tillbaks till mig. 

Då sker efterinmätningen automatiskt i samband med täckdikningen, med korrekt fall och läggningsdjup. Den efterinmätta täckdikningsplanen mailar jag sedan i ett lämpligt filformat till lantbrukaren, som då laddar in den i sitt växtodlingsprogram (t.ex. dataväxt). Dessutom mailar jag iväg en kopia till länsstyrelsens vattenarkiv.

Vad saknas

Idag kör ingen täckdikningsentreprenör med GPS-styrning på sin täckdikningsmaskin. Alltför få lantbrukare kör med ett växtodlingsprogram. 

Idag kan jag bara ta ut en del befintliga stamledningar i fält, samt grovt rita in grenledningarna utifrån gamla och ofta opålitliga täckdikningsplaner. Ibland kan jag dock ta fram delar av det gamla täckdikessystemet, genom en efterinmätning special. Dock letar jag intensivt efter ett bättre alternativ.

 

Vill du tillbaks till startsidan klickar du här! Kontakta MätNiklas!